Avundsjuka

Jag e van att stå på egna ben. Jag kan när jag vill. 

Jag vet vilka jag ska lägga min energi på. 

Men va fan många ha nått sin droppe för längesedan men lika fan e det jag som tar åt mig. 

Tårar som rinner i ilska, sårad.. Vem fångar upp mig. Jo dem jag vet att jag får något tebax ifrån. 

Sussi jag vill kunna ringa dig dumma telefon :(  nu behöver jag bara ett hej.. 

Ni dom finns där för alltid e jag evigt tacksam för. 

Jag vet vem ni är. 

Tårarna rinner å ni gjorde att jag kan lägga mig med ett varmt hjärta. ❤❤❤

I morgon kommet äntligen mammas kärlek hem.