Nu på verkar han mig igen

Farmor ringde för första gången på många år. Kommer inte äns ihåg sist hon gjorde det. Glad först men sluta med ilska och tårar. 

Du är ingen domar. Önskar jag va det fick hon till svar. 

Ni borde ringa honom.. Ö nej varför. Han behöver det. Nej det orkar jag inte och hinner jag inte med. Nähä men gamla farmor ska? Ja eller så skiter du med i honom. Det kan jag inte jag är hanns mamma. Jaha få är det upp till dig, men jag kommet inte lägga energi på honom, han förstör ju ändå bara allas liv. Då kan vi inte göra nått åt det ha ett bra liv. Klick... 

Fy fan så upprörd, arg, ledsen, besviken. 

Jag vill ha honom borta från mitt liv, från Noel från min lilla syster med familj. 

Han har gjort för många saker så jag orkar inte mer. 

Många klagar på sina föräldrar men va fan det han har gjort mot oss och många andra är inte många som behöver uppleva om sina föräldrar. 

Jag är glad att jag har lilla syster som känns ändå nära. När resten ligger som flöten på vattnet. Hon vet så mycket mer än dem andra. 

Jag kan bara reflektera tillbaks tillmäter i veckan och inse hur jävla rätt Madde har. Genom att bara lyssna på det jag säger reflektera och ge mig sådan bra bilder på allt. 

Att någon kan tyda en så tydligt är läskigt men samtidigt väl behövligt. Inte många som kan det med mig. Men dem som kan dem förstår. 

Nu skulle jag behöva en öppen famn att få falla tryggt i. Någon som bara finns där och hållet om mig. Utan krav utan ord. 

Tack Wirre och Sussi att ni finns ❤️