Äntligen.

Dagen nått sitt slut. Äntligen hemma efter en lång dag. Att lämna Noel 7 å se honom igen nu ikväll i hela 15 min, det är i te jätte roligt. Men tacksam att jag har någon som kan hämta honom när min dag är lång. 

Nu ligger han i sängen för i morgon vaknar han ju av mobilen efter som fritids öppnar 6.30 och jag måste gå vid 6. 

Tur han är stor. 

En dag på jobbet med lite löpning, promenad, dans, teater å avsluta med möte. Intensiv men så otroligt bra dag. 

Hann ta en rask promenad själv innan mötet. Titta ut över Göteborg och funderade samt njöt av hösten. 

Är det bara jag som blir kärleksfull på hösten? Galet är det. Den känslan man får. Vart kom den ifrån? 

När man vänta på något bra kan man aldrig vänta för länge?! Eller? 

Jag har väntat kan vänta ett litet tag till. Men hur länge det vet bara jag. 

Just det ja nu är det ju fotboll wiii